Myter och missuppfattningar
Vad är rätt och vad är fel när det gäller hur vi ska bruka och vårda skogen? Många har starka och vitt skilda åsikter. Samtidigt finns det en mängd vetenskapligt belagda fakta som det inte går att bortse från. Här reder vi ut de vanligaste myterna och missuppfattningarna om dagens skogsbruk.
Skogsbruk lämnar stor hänsyn till naturen.
Fel! Kalavverkning av skogar med höga naturvärden är en av huvudorsakerna till att skogsarter blir rödlistade.
Läs mer på SLU Artdatabanken
Genom att plantera två träd för varje träd som fälls får Sverige mer skog.
Fel! Här hävdar skogsbruket att orden “träd” och “skog” är ömsesidigt utbytbara. En skog innehåller många fler arter än endast träden. En skog som vuxit upp efter plantering har dessutom i regel lägre biologisk mångfald än de gamla skogar.
Se Paillet m.fl. 2010 för en sammanfattning.
Att plantera träd kan hjälpa till att motverka den globala uppvärmningen.
Rätt och fel! Gamla skogar har oftast höga kolförråd men för att plantera nya träd tar Skogsbruket först bort träden genom att kalavverka. Det mesta av de avverkade träden eldas upp eller blir till kortlivade produkter som ganska snabbt hamnar i atmosfären.
Se figurer i slutet av Staffas m.fl. 2015
Ökad avverkning och tillväxt av biomassa ger störst klimatnytta.
Starkt ifrågasatt! I en nyligen publicerad forskningsstudie visade författarna att det är bättre att minska avverkningen för att bekämpa den globala uppvärmningen. I de norra delarna av Sverige är det, enligt denna studie, bättre för klimatet att helt sluta avverka skog.
Läs Skytt m.fl. 2021
Många olika skogsägare och därav en variation i skogsbruksmetoder är det som byggt upp den biologiska mångfald vi ser i dagens skogar.
Fel! De flesta småskogsbrukare använder samma metoder som storskogsbruket, med tunga maskiner för kalavverkning och markberedning, flera gallringar och plantering. En mångfald av skogsägare har ingen koppling till biologisk mångfald.
