Beräkning av skogsbrukets kolskuld
Skogsbrukets koldioxidskuld är skillnaden i kolinlagring mellan skogens nuvarande kollager och det inlagringspotential som finns om man tar hänsyn till att det fanns mer lagrat kol i skogen innan skogsbruket började avverka skogarna, och därmed reducerade mängden kol i skogen. Inlagringspotentialen, eller kolskulden, är den mängd kol som skulle kunna bindas i skogen om skogen tilläts växa och bli gammal och rik på kol. Den förändring som skett över tid sedan skogsbrukets introduktion har i allmänhet gjort skogarna yngre och mindre kolrika. Man kan säga att kolinlagringen har minskat som en indirekt orsak av skogsbruk. På webbsidan Skogsinsikt.se beräknas kolskulden för tre olika fraktioner av kol i den svenska skogen:
- De stående trädens inlagrade kol
- Den döda vedens inlagrade kol
- Det översta jordlagrets inlagrade kol
Beräkning av kolskulden i de stående trädens inlagrade kol
Beräkningarna har gjorts genom att jämföra mängden biomassa inom äldre, skyddade skogar med den biomassa som idag finns utanför dessa gamla skogar, i det plantageskogslandskap som skogsbruket sköter med kalhyggen, plantering och röjning etc. Frågan är hur mycket kol som skulle kunna finnas i den del av skogslandskapet som idag står till skogsbrukets förfogande, och som därmed är unga och kolfattiga, om de tilläts växa och bli gamla? Detta är kolskulden.
Genom att använda datalager som innehåller information om mängden biomassa i skogslandskapet har kolskulden kunnat uppskattas. Detta har gjorts genom att först ta reda på hur mycket kol som i medeltal lagras i den del av skogsarealen som utgörs av äldre och ofta skyddade skogar. Denna mängd har sedan extrapolerats (gissa mätvärden i ett område där data saknas) över den andra delen av skogsmarken – den som skogsbruket använder.
Tyvärr har det visat sig att markerna som den gamla skogen står på är mindre bördiga än den del av skogsmarken som skogsbruket använder för plantageskogsbruk. Skogsbruket har förenklat uttryckt tagit de bästa markerna och lämnat de sämre resterna till till exempel naturvård och friluftsliv med mera. Genom att endast applicera den mängd biomassa som finns per ytenhet i de äldre skogarna, över den del av skogslandskapet som skogsbruket använder, så uppstår därför ett fel. Skogen skulle ju kunna växa sig ännu ”större” på skogsbrukets mer produktiva marker än i de skyddade skogsområdena, efter som det där växer bättre. Därför användes siffror från Riksskogstaxeringen som beskriver detta samband för att kompensera för skillnaden i markens bördighet.
Beräkning av kolskulden i den döda vedens inlagrade kol
I de svenska skogarna finns också stora mängder kol som är bundet i träd som dött och ramlat ner på marken. Den döda veden är mycket viktig för den biologiska mångfalden, men är också rik på lagrat kol. Därför gjordes en motsvarande beräkning som för de levande träden även för den döda veden.
När det gäller död ved finns tyvärr inga landstäckande data motsvarande de som finns för levande träd. Därför användes sammanfattade värden från Riksskogstaxeringens mätningar av död ved. Dessa data är grovt uppdelade på hur nedbrutet trädet var vid mätningen, inom vilken av de fyra landsdelarna Götaland, Svealand, Södra Norrland och Norra Norrland mätningen hade gjorts, om trädet mätts inom eller utanför formellt skyddade områden och om mätningen gjorts ovanför eller nedanför gränsen för fjällnära skog. Genom att använda denna information och samtidigt ta hänsyn till hur mycket skogsmark som finns inom och utanför den skyddade skogen i de fyra olika landsdelarna, kunde en motsvarande extrapolering som den som gjordes för de levande träden, även göras för den döda veden.
Även i denna beräkning kompenserades det för att den skogsmark som finns utanför de skyddade skogsområdena är mer produktiv än den skogsmark som finns i dessa områden och att det skapas mer död ved i produktiva skogar än i lågproduktiva.
Beräkning av kolskulden i det översta jordlagrets inlagrade kol
I marken lagras mängder med kol och skogsavverkning har en negativ effekt även på markbundet kol, då hygget läcker kol under en period efter avverkningen. Som grund för denna beräkning användes data från Riksskogstaxeringens markinventering. Datat ger information om bland annat trädslag och skogens ålder, på den plats där man gjort mätningen i marken. Genom att anpassa relationen mellan markkol och skogsålder till ett landstäckande data om skogsålder (SLU 2021) skapades ett landstäckande datalager som visar det översta jordlagrets inlagrade kol. Detta är en väldigt grov beräkning med antagandet att skogsåldern är avgörande för inlagring av markkol.
Trots att det finns ett tydligt samband mellan mängden markkol och skogens ålder kan det finnas annat som är viktigt och som styr markkolets variation i skogslandskapet. Det finns även brister i det datalager som beskriver skogsålder.
Precis som med de övriga två fraktionerna av kolskulden så gjordes en kompensation för skillnad i produktivitet mellan skyddade skogar och produktionsskogarna.
Enligt de beräkningarna som beskrivs ovan motsvarar den totala kolskulden ca 3 341 Mton koldioxid fördelat på kol som skulle ha funnits i de stående trädens biomassa (61%), markkol (31%) och den döda veden (8%). Idag svävar det mesta av detta runt i vår atmosfär istället för att vara inbundet i trädbiomassan.
Viktigt att påpeka är att de uppskattningar som anges i illustrationerna på denna webbsida bygger på grova uppskattningar och att verkligheten kan se annorlunda ut. Med detta sagt är det idag väl känt att de svenska skogarna inte lagrar den mängd kol de skulle gjort ifall skogarna var äldre, motsvarande åldern i skyddade skogsområde och i andra gammelskogar. Man vet också att orsaken till detta är det svenska skogsbruket, som håller nere skogsåldern och ständigt skapar de stora öppna områden som vi i dagligt tal kallar kalhyggen, där kolförrådet till större delen är bortplockat.
Och även om skogsbrukets intresseorganisationer påstår att den biomassa som plockas ut ur skogen används för att skapa klimatsmarta produkter så blir det allra mesta som avverkas till papper och andra kortlivade produkter som ganska snart omvandlas till kilmatskadlig koldioxid i vår atmosfär.
Samtliga beräkningar kommer uppdateras om nya data eller bättre beräkningar kan göras. Detta kan komma att påverka de siffror som anges i illustrationerna.
Omvandlingen från mängden koldioxid gjordes på öppna koldioxidkalkylatorer som finns på internet. För omräkning av mängden koldioxid till körda bilar per år och antal kolkraftverk per år användes en kalkylator från USA:s motsvarighet till naturvårdsverket, EPA. För att räkna ut antalet flygresor till Thailand användes en kalkylator som publicerats på webbplatsen United Aviation. Utförliga beskrivningar om hur de uppskattat den mängd koldioxid som släpps ut i dessa tre kategorier finns på respektive webbplats.